Byggplatsbesök: Kuggen Learning Commons

unadjustednonraw_thumb_2e

Vissa uppdrag erbjuder mer direkt visuell feed back till oss som arkitekter än andra uppdrag. I vårt uppdrag för Chalmers bibliotek (fast och lös inredning) och Chalmersfastigheter (bygg) med omvandlingen av tre våningar i Kuggen på Chalmers Lindholmen till ett Learning Commons ligger merparten av våra insatser nära ytan och ger en omedelbar och taktil återkoppling.

Vi ser fram emot att få redovisa det färdigställda projektet om ett par månader, men redan nu vill vi gärna visa några bilder från byggplatsen. PEAB:s byggåtgärder är i stort sett klara, Bröderna Perssons Specialsnickeri håller på med montage av fast inredning. Lös inredning återstår.

Inobi har, utöver ombyggnaden av huset (originalarkitekt: Wingårdhs), ritat all ny fast inredning och även stora delar av den kommande lösa inredningen. Även om det naturligtvis fortfarande krävs en hel del fantasi, så är det tydligt att Chalmers biblioteks satsning på ett Learning Commons på Campus Lindholmen kommer att få lokaler som motsvarar de höga och väl formulerade ambitionerna i den vision som låg till grund för projektet. Chalmers bibliotek har tillsammans med Chalmersfastigheter, Chalmers tekniska högskola, inobi m fl lyckats driva projektet till ett resultat att vara stolt över (vågar vi redan nu påstå). För inobi var detta projekt också det första i samverkan med Independent Interior, som har styrt upphandlingen av inredningen.

unadjustednonraw_thumb_2d

I den nedre bottenvåningen (ja, det är alltså en källare vi pratar om) skapar vi soffnischer i en kombinerad utställningsvägg och förvaringshylla. Tre kulörzoner med soffor, fåtöljer och matta i monokrom färgställning. I hyllan belyses utställningsfacken med LED-belysning och i vissa fack finns möjlighet att placera digitala exposkärmar.

unadjustednonraw_thumb_2funadjustednonraw_thumb_31

En av flera muntra medarbetare!

unadjustednonraw_thumb_30unadjustednonraw_thumb_32

unadjustednonraw_thumb_2b

Entréplanets pendlade undertak över den blivande cirkulära infodisken. (Stor vikt har lagts på hur mötet med personal ska ske i denna kombinerade infozon och byggnadsreception. Men det kan vi orda mer om när det finns en färdig disk att orda om.)

unadjustednonraw_thumb_2c

Väggfast bänk för sökdatorer.

unadjustednonraw_thumb_27

En fast gradäng med sittkuddar ser vi här under färdigställande, i vad vi kallar ”Arena”. Tappra inredningssnickare sliter med motspänstiga vinklar, provocerande pelarplaceringar och detaljerade ritningar.

unadjustednonraw_thumb_29

Så här nätt kan man komplettera med ett ljudavskärmat kopieringsrum. Arbetsbänk i gul lackad Valchromat. (Ja, det är en hel del Vachromat i det här projektet…)

unadjustednonraw_thumb_39

På den övre våningen skapar vi en ombonad och dämpad miljö. Om man tänker bort den blå skyddsplasten så framträder en grön och en lila zon i den i övrigt mörka textilmattan. Zonerna har förtydligats och stärkts akustiskt av undertaksnedbyggnader. Här skall inredas med ett generöst utbud av varierade miljöer både för samverkan och enskilt arbete. Kommer bli toppen!

unadjustednonraw_thumb_34unadjustednonraw_thumb_38

Så kul har vi det på jobbet! Om några veckor är ni och resten av världen välkomna att beskåda underverket. Vi ses!

 

Inobi i Österrike, del 2, Wien

p1000201
Gårdagen ägnades åt Graz och idag har vi gjort Wien. En dag på stad är långt ifrån tillräckligt, men med kunniga guider från Guiding Architects har vi haft stor behållning och fått se intressanta objekt. Temat för resan är massivträ (KL-trä) och valet av Österrike var självklart då de både var först och är störst med tekniken att göra stora byggelement av korslimmat trä.

Först, är man ute och reser med arkitekter blir frågorna snabbt väldigt detaljerade. Hur ser snitten i väggen ut, exakt? Varför finns det ingen luftspalt, är det inte risk för att inträngande fukt inte ventileras bort? Hur har infästningen av KL-elementen gjorts i betongbjälklaget? Vår guide Mattias tröttnade väl inte, utan tipsade i all välmening om www.dataholtz.com. Här ligger någonstans mellan 500-1000 detaljerade beskrivningar och detaljritningar ute rörande just träkonstruktioner. Samtliga lösningar är genomgångna och godkända av forskare/kontrollmyndigheter. Betyder att alla lösningar som ligger på sajten är tillåtna att använda fritt och att de har nått en form av typgodkännande att de är godkända som lösningar för träbyggnation. I Österrike… Sajten finns både på tyska och engelska.

p1000061_1024

Det andra är ju detta med kontext och systemskillnader.

En sådan är att äganderätten är dominerande i Österrike (vid sidan av vanliga hyresrätter). Betyder att den enskilda lägenhetsägaren också äger sin enskilda fasad-del. Betyder att man därför undviker fasader som kräver underhållsåtgärder, t.ex. regelbunden målning i äganderätter. Det är den enskilde lägenhetsägaren som skall ombesörja även yttre undrhåll vilket leder till att det istället inte blir gjort alls. Vilket i sin tur betyder att obehandlad lärk fullständigt dominerar som fasadinklädnad när man vill använda sig av trä eftersom den kan lämnas vind för våg i bra många år. Obehandlad lärk tillhör också den Österrikiska byggnadstraditionen.

Lärken har dessutom hyggligt goda brandegenskaper och används även därför som fasadbeklädnad (brandklass D benämner Österrikarna detta). För det blir många frågor kring brandskydd och brandspridning. Kortfattat så har trä goda brandegenskaper, och man kan förbättra dessa på två sätt; antingen genom att använda mer material än vad som konstruktivt krävs eller genom att brandskyddsmåla träet. Däremot har Österrikarna starka restriktion kring brandspridning i fasad som är träbeklädd. En träfasad måste på varje våning avskiljas från våningen över. Vi såg igår hur detta gjorts i Graz.

p1000127

Buntat och ströat virke funkar ju utmärkt som bänk

En annan är frågan kring byggnadsregler. Österrike består av nio delstater, alla med sina egna byggnadsregler. Lägg därtill att de flesta Österrikiska arkitekter även är verksamma i Tyskland, där varje förbundsrepublik också har sina egna byggnadsregler så förstår vi snabbt att arbetet som arkitekt kan vara både lite rörigt och svårnavigerat. För rätt skall det ju bli.

(Lång parentes som du verkligen kan hoppa över. För det är inte bara inom byggnadsregler som de olika delstaterna har självbestämmande, även inom andra regelområden gäller samma – med olika regler i de olika delstaterna. T.ex. kan det gälla hur länge som barn får vara ute på kvällen (sic!) – är det kl. 02 som gäller för en 16-åring eller är det hela natten?)

Nåväl, nu över till besöken

p1000143

Spöttlgasse

Första besöket för dagen. Detta är det första hus som uppfördes med KL-trä och det stod klart 2005, men redan 1998. Då var det ett experimenterande och testande av gällande byggregler, bl.a. är första våningen och samtliga trapphus och kommunikationsytor byggda i betong för att uppfylla brandkraven. Dessa krav har sedan förändrats så att man idag kan bygga helt i massivträ i byggnader upp till 6 våningar. Men reglerna utmanas igen. I dagarna har spaden satts i jorden för ytterligare ett prestigeprojektkallat HoHo som skall bli ett bostads/hotell/kontors-fastighet som med sina 24 våningar och 84 meter kommer att vara världens högsta träbyggnad när det är klart om två år.

p1000152

Vy över innergården, lekplatser, tegelmur och gårdshus i fonden

Tillbaka till Spöttlegasse. Loftgångar och trapphus är i betong, liksom nedre planen. KL-skivorna har fått isolering och putsats, men man låter trät vara synligt på balkonger och lite annorstädes. Ett fint projekt. Byggt som Social houses av Wiens stad. Finns mycket beskrivet med bilder och planer t.ex. här.

p1000149

Loftgångarna i betong, litet släpp till fasad skapar den distans man ofta önskar på just loftgångshus. Puts på KL-trä med isolering.

Mühlweg

Vidare till nästa besök. Tre projekt till priset av ett så att säga. Resultatet av en projekttävling där arkitekter, utvecklare, konstruktörer och så vidare bildade team för att ta fram olika idéer till tre olika fastigheter på samma plats och sen vinner bästa helhetsförslaget, vilket resulterade i tre något olika projekt inom samma område. Väldigt likt hur vi gör projekttävlingar i Sverige, även som kvalitetsfaktorerna tycks ha varit avgörande i bedömning av förslagen snarare än ekonomiska parametrar.

p1000157

Mühlweg projekt ett. Puts på redigt tjockt med isolering som ligger utanpå KL-stommar. Erfarenhet: bygg så att putsen inte spricker.

Det första projektet lär, precis som projektet på Spöttlgasse helt byggt i KL-trä, fyra våningar som sedan har fått isolering och puts. Trapphus och källare/garage är gjort i betong. Det är uppenbart att även detta projekt (klart 2006) var lite av en fullskalepilotstudie. Fyra våningar med indragen takvåning, påhängda balkonger klädda i lärk. Ordentligt med isolering, projektet har passivhusstandard (mindre än 15 kwh/kvm/år tillförd energi) och därigenom skapas problem med att trät rör sig och putsen spricker. På flera ställen har man fått lappa och laga, medan det är synliga sprickor på andra delar. Ser lite klabbigt ut.

Det andra och tredje projektet är ägarlägenheter med varierande mängd KL-trä. ”Mellanprojektet”, det som ligger mellan de andra två, har fina gestaltningsmässiga kvaliteter inklädda delvis med mineritskivor (som fortfarande kallas för eternit här i Österrike), puts och trä. Byggda med en rationell modulär tanke med betongkärna (trapphus, våtutrymmen) och påhängda trämoduler – vars modulmått helt och fullt har styrt utformningen. Dock gick det inte fullt ut att genomföra det modulära byggnadssättet då transporterna blev allt för kostsamma. KL-träelementen har istället fogats samman på plats.

p1000164

Mühlweg projekt två, konstruktionsprincip. Betongkärna med påhängt modulsystem i KL-trä

p1000167

Mühlweg projekt två, liten gårdsbildning med tydligt privatiserade förträdgårdar. Fint inklädda i ”eternit”

p1000168

Mühlweg projekt två, detalj på hushörnen

Det tredje projektet, loftgångshus i fyra våningar, gav en exposé över hur obehandlad lärk åldras beroende på väderstreck och vattenbegjutning. Här fanns den träklädda fasaden med brandspridningsförhindring som beskrevs i inledningen. Detta var en pilotstudie och brandreglerna har skrivits om med erfarenhet från (bl.a.) detta projekt om hur träfasader skall utföras för att förhindra brandspridning mellan våningar.

p1000170_1024

Brandspridningsförhindrad ventilerad träfasad.

p1000172
Exempel på vad som händer med obehandlad lärkfasad som vattenbegjuts. På nedre våningen (ljusa partiet) har tidigare en växt skuggat densamma.

p1000173

Exempel på vad som händer med obehandlad lärkfasad som utsätts för starkt soljus (samma ålder, samma innegård som bilden innan, men olika väderstreck)

Wagramer Strasse

Nästa bostadsprojekt vi besökte var det högsta träbyggnadsprojektet i Österrike än så länge, fram till dess att ovan nämnda HoHo är färdigt. Sex våningar i KL-trä placerade ovanpå en bottenvåning i betong. Samma samma som tidigare projekt, betong i trapphus och isolering + puts på utsidan av KL-bjälklagen. Det höga huset ligger ut mot gata, och bakom, mot existerande äldre och lägre bebyggelse har trevåningshus helt i KL-trä byggts som del av samma projekt. Projektet finns utförligt beskrivet t.ex. här.

p1000198
Högdelen, bottenvåning i betong varpå sex våningar med KL-trä staplats. Lågdelar, tre våningar i KL-trä

Noterbart är att för att få tillräcklig tyngd på KL-bjälklagen har dessa gjutits på med någon decimeter betong. Detta ger både bättre statiska egenskaper och hjälper till att ta hand om de lågfrekventa ljud som är lite besvärliga att ta hand om i hus med massiva trästommar.

p1000205

Lågdelarna ur annan vinkel. Även här betongloftgångar.

Intressant är också den stora mängd gemensamma utrymmen som finns i bottenvåning av det högre huset. Samlingslokal, gästlägenhet, cykelverkstad, serviceutrymmen och ett stort gemensamt lekrum för barnen i huset.

p1000203

Balkongerna är enkelt infästa i fasaden, undre balkong hänger i övre, och den översta hänger fast i taket.

Resten av dagen

Precis som igår så låter vi några av projekten redovisas helt kort i nedanstående bildkavalkad.

p1000227

Breitenfurther Strasse är ytterligare ett bostadsprojekt i massivträ. Fin i detaljering. Loftgångar ut mot brötande gator, balkonger och uteplatser vända innåt mot gemensam gård. Synligt trä på loftgångar och första våningen. Resterande putsat.

p1000216_1024

Breitenfurther Strasse. KL-elementen är prefabricerade och är invändigt på vägg klädda med gips. Bjälklagen har givits större massa (för att ta bort stegljud, lågfrekvent ljud) genom att en form av flytspackel applicerats ovanpå träelementen. Därpå har ett installationsgolv byggts upp. På så vis vinner man också att innertaken i bostäderna kan ha synligt trä. Vilket ser fint ut på bild (vi fick aldrig gå in i någon lägenhet). Stor omsorg har lagts på utformningen av de gemensamma utemiljöerna.

p1000194

Kindergarden Schukowitzgasse var tyvärr inte öppet på lördagen men var ändå fin att studera från utsidan. Det tog 12 månader från att inbjudan till tävling av ny förskola skickades ut till dess att den var inflyttad och klar. För att lyckas med den mycket korta tiden har man använt sig av standardprodukter och det smått geniala att lägga alla installationstunga delar (toaletter, kök etc.) och prefabricerade trämoduler som fästs på kärnan i betong.

p1000187

Förskolan har två våningar som är väldigt öppna, och det är genomgående glasväggar inomhus. Träboxarna som nämndes ovan har använts för att skugga och begränsa effekten av den värmealstrande solen

p1000183

En sväng till köpcentrumet G3 hann vi också med. Det finns höga miljöambitioner när det byggdes som en resurs, inte bara för boende i Wien, utan också för ”tursithandlande” från både Ungern och Slovenien. Miljöambitionen kommer bl.a. i uttryck i taket med dubbelkrökta (sic!) KL-träelement som bärs upp av limträbalkar. Taket som är en massiv träskiva spänner över hela 16 000 kvm.

p1000153

Slutligen, all betong blir tjusigare med lite vildvin. Allra helst på hösten när det elegant för rödna.

Inobi i Österrike, del 1, Graz

thumb_p1000046_1024
Då var vi på resa igen. Denna gång för att lära oss mer om massivträ, och vart passar då bättre att åka än till Österrike. Här produceras 400 000 av de årliga 700 000 kubikmetrarna massivträ som används för byggande i Europa. Lite märkligt kan tyckas men allt har sin förklaring.

För det finns ganska stora skogsarealer även i Österrike. Främst i de sydöstra delarna med Graz som centrum. Här fanns i slutet av 1980-talet experimentlustan att försöka dra nytta av de positiva egenskaperna som finns i traditionellt småhusbyggande med liggande timmerstommar eller resplank. Att hitta ett effektivt sätt att bygga högre än två-tre våningar helt i trä.

Svaret blev korslimmat trä, KL-trä som ofta kallas för massivträ. Enkelt förklarat lägger man 3-9 lager av brädor på varandra, vartannat lager förskjutet 90 grader mot lagret ovanför. Lagren limmas, vanligen, ihop och vips har man en urstark byggskiva, som dessutom kan ges hög, användbar, finish på ena eller båda sidorna. Branschgiganten, tillika det äldsta KL-trä-förtaget KLH drog igång 1996.

ladda-ned

KL-trä kan som skivelement kan göras i maxhöjd om 3 meter och maxlängder på 16 meter. På fabrik görs elementen färdiga med håltagningar för fönster och dörrar, eller för schakt och trappor i bjälklagsskivor. Sen monteras det precis som betongelement på plats på bygget. Och det går riktigt fort att bygga med prefabricerade timmerstommar. KH-producenterna säger att ekonomiskt är en betong och en KH-trä-stomme likvärdiga.

Så därför åker vi till Österrike. För att lära oss mer. Nedan följer lite inttyck från dagens besök.

Peter Rosegger äldreboende

Är den fjärde generationen äldreboende i Österrike. Verksamheten är uppbyggt kring grupper av boende om 10-12 personer. De äter tillsammans, och har gemensamma utrymmen etc. Projektet har fått pris som bästa massivträhus 2015. Läs mer här.

Byggnaden i sig är kompakt och fyrkantig, med urskärningar som syftar till att skapa de utrymmen och hemvister som verksamheten behöver.

thumb_p1000064_1024

Helt klädd i trä med invändig takavvattning. Notera offerbrädan längst ner, den ska bytas ut när den blivit för röten. Det verkar, allmänt intryck, inte så konstigt med tämligen extensiva underhållsåtgärder på tämligen nybyggda kåkar i Österrike. Utan snarare något man räkna med att göra och tar med i kalkylen från början.

thumb_p1000070_1024

Interiört är det synligt trä överallt. En fantastisk ljudmiljö och omhuldande känsla. Det känns genuint trevligt och ombonad. Patientrummen är ljusa och genomgående i trä.

Hummelkaserne (HUKA)
HUKA är nyinvigda ”social houses” (om vilka vi tidigare har skrivit här) byggda i massivträ och precis nyinvigda. Totalt 92 lägenheter och ett underjordiskt garage med plats för en bil per lägenhet. De är ruggigt billiga att producera (omkring 14 500 kr/kvm) och hyran för en tvårumslägenhet på 60 kvm är 3 500 kr/månad (ungefär 1/3 av kostnaden för motsvarande ”normal” lägenhet).

Läs mer om projektet till exempel här.

thumb_p1000098_1024

Husen är sex våningar höga och de hittills högsta som byggts i massivträ i Österrike

thumb_p1000072_1024

På gårdarna har cykelparkering premierats, bilar parkerar i garage som ligger under gården

thumb_p1000090_1024

Utformningen är enkel. Träet ger dock fasaderna ett liv som skulle gått helt förlorat om de t.ex. putsats.

De stadiga metallförbanden som bryter av fasaden är där av brandskäl, för att minska risten för brandspridning mellan våningarna vid eventuell fasadbrand.

thumb_p1000095_1024

Trapphus och hisschakt har utförts i betong då brandutrymningen kräver högre klassning än vad trä hittills klarat. Nu verkar det dock vara på väg att bli ändring på detta och att trapphus inklädda i trä skall bli godkända i Österrike.

Resten av dagen

Blir enklast att redovisa i bildar och länkar, så håll till godo med nedanstående förenklade beskrivning.

thumb_p1000028_1024

»Auster« Bad Eggenberg är faktiskt rätt häftigt. Vi bygger ju i Sverige oftast badhus kompletterade med äventyrsbad. Här har man i stället gått på en komplett simidrottsarena kombinerad med ett härligt spa som bland annat innehåller en bastu för 120 personer. Och självklart även utomhuspool, gräsmattor och vattenrutschkanor. Fantastiskt härlig att spendera en dag här, efter att erlagt entréavgift på 23 Euro…

thumb_p1000009_1024

Interiör från badets spa-avdelning, en fantastisk referens för den som funderar på att göra ett nytt härligt badhus. Här har man inte sparat på något, och hela badprojektet gick på en 330 mnEuro

thumb_p1000016_1024

Inobi i blåa tossor på vandring i spa:ets uteavdelning. Här får man gärna vara naken. Och själva nakenheten tycks inte störa Österrikarna, ombytesavdelningar och duschar är gemensamma både för damer och herrar, med möjlighet att dra sig undan i privata bås.

thumb_p1000058_1024

Impuls Center Graz‐West är exempel på modulbygge för kontorsändamål. Rationellt, och skulle med små justeringar kunnat gjorts ännu mindre uppenbart modulbyggt. Uppnått passivhusstandard (15 kwh/kvm/år). Färdigställt 2005.

thumb_p1000101_1024

Ytterligare en sak som inte är så lätt att fånga på bild är New Visitor Center Joanneum. Enkelt beskrivet är det en nybyggd källare som sammanbinder två kutlurbyggnader som innehåller museiverksamhet. Men här har man lyckats fantastiskt med ljusinsläpp genom ”blobber” från marknivån och rulltrappor som tar en ned till museishop, auditorium, stadsbibliotek mm. Härligt och mer begripligt om du följer denna länk.

thumb_p1000110_1024

When in Graz s får man inte missa Kunsthaus om stod klart i samband med att Graz var europeisk kulturhuvudstad 2003. En rätt spektakulär blobb som försöker att vitalisera högra stranden av floden Mor som traditionellt har varit den sämre delen av staden. Finns massor att läsa på andra platser till exempel här.

thumb_p1000131_1024

Dagens sista besök gick till träproducenten Mayr‐Melnhof . Efter en presentation av vad de gör och vilka produkter de kan leverera (de har bl.a. levererat stommen till Aula Magna vid Karolinska i Stockholm) bjöds vi på en rundvandring i byggnaden.

thumb_p1000136_1024

Mayr‐Melnhofs huvudkontor var självklart uppbyggt kring trä. Massivträ i bjälklag som vilar på limträbjälkar som tar hand om nedböjningen, bjälklagen ger byggnaden dess stabilitet. Intressant detalj var att de efter att byggnaden levt i fem år var tvungna att lägga till ett system för att fukta luften, framförallt vintertid då det uttorkade trät sög till sig all fukt i luften och gjorde den alldeles för torr.