Freiburg, Strasbourg och Köpenhamn

Facebook Twitter Pinterest

Freiburg är intressant. Min värderade kollega Erik Berg kan säkert producera ett inlägg om denna sydtyska stad vid tillfälle. Den är intressant ur många bemärkelser. Framförallt med sin tydliga miljöprägel. Freiburg var första stad i Tyskland med fler än 100 000 invånare (230 000 idag) att få en borgmästare från Die Grüne. Skedde i början av 90-talet. Därefter har man gjort en hel del för att bli den “grönaste” kunskapsstaden i landet. Bl.a. fattade man beslut 1992 om att inte ge bygglov till några projekt som inte är “lågenergi”-byggnader. Och från 2015 ska centrala Freiburg bara vara tillgängligt för fotgängare. Och cyklister. Och bussar. Och ambulanser. Kanske Taxi. Ja, ni fattar vad jag menar.

 

Hur som haver. I stan finns ett universitet. Bildat 1457 med 23 000 studenter och 6 500 anställda. Har ett stort bibliotek, ett av de största i Tyskland, men man befann sig i en byggnad från 1978. Kass. Fasaden trillade av. Energikostnader var mer än 10 miljoner Euro per år. För få arbetsplatser. Byggd efter dåtidens krav etc. Dags att tänka nytt.

 

Det gör man. Sonika klär man in den gamla byggnaden i ett nytt skal. Källarvåningarna (med boklagren) och de nedre våningarna behålls. Förändras, men rivs inte. Det gör man med de övre. Och ny fasad. Fast det skrev jag visst. Man har fyra tydliga mål med projektet:

1. Reducera energiförbrukningen med 65% visavi den tidigare byggnaden

 

2. Öppet 24/7, mer självservice.

 

3. Mångfald av lärandemiljöer

 

4. Modern ICT-infrastruktur.

 

Det man visade upp verkar kunna motsvara dessa krav. 1 200 indivudella arbetsplatser. 500 grupparbetsplatser. Större del “privata” platser än vad vi kanske tänker oss i Sverige. Å sen ska bibliotekspersonalen sitta i öppet landskap. På översta våningen. Det kanske vi kan tänka oss i Sverige. Översta våningen alltså, men inte landskap… Byggnaden ska stå klar 2014

 

 

I Strasbourg gör man tvärtom. Behåller skalet och blåser ur innanmätet. Biblioteket har en spännande historia. Grundades i slutet av 1800-talet. Var då tyskt, ett kejserligt bibliotek. Blev franskt som ett resultat av första världskrigets slut. Men fortfarande är denna bikulturella identitet viktig (föredragaren kallar det för “multikulturelt” men multi implicerar fler än två för mig).

 

Strunt samma. Kåken är från 1895. På 1950-talet blåste man bort det gamla tyska arvet. Stuckaturer, vägmålningar, ornamentik. Rubbet. Kan inte säga att det tyska arbet stod så högt i kurs just då. När man nu stod inför en modernisering fanns det inte så mycket av det gamla att bevara. Istället sopar man ut innanmätet. Fasaden och kupolen är skyddade “by law”. Men resten.

 

Via en gyllene bur tar man sig in i det nya biblioteket där tanken är att allt ska vara öppet och att aktiviteten ska synar för alla. Kan nog bli bra. När det är klart. 2014. Då har det kostat 61 miljoner Euro. Men då finns det nya bjälklag. Och sprinklers. Kommer ta längre tid än den två minuter man beräknat att byggnaden skulle bli övertänd på idag.

 

För att kunna genomföra projektet har man flyttat på 50 km böcker. Snart ska man flytta tillbaka dem igen. Plötsligt känns den tråkigaste PRAO jag haft, slipa bort limrester från skor på AGE, rolig.

 

Slutligen kort om den svarta diamanten i Köpenhamn. Samma år som tävlingen utlystes, 1993, föddes Internet. Kanske. Eller, beror på vem man frågar. Men typ det året. Man byggde alltså ett nytt kungligt bibliotek utan att kunna överblicka konsekvenserna av den digitala revolutionen. Men det skulle finnas en biblioteksdel öppen 9-21, och en kulturell del öppen 8-23. Och så skulle det vara flexibelt.

 

Ävensom biblioteket är tämligen traditionellt även idag, så har man förändrat det en hel del under de gångna åren. De digitala samlingarna och det digitala stödet har ökat. Brutalt. Forskningsplatserna har reducerats till förmån för studentarbetsplatser. Och studenterna har kommit. Även om de har intagit tämligen tysta enskilda platser, så är de här. Och det är bra. Betyder att man kunnat omvandla en struktur till något som kan vara fortsatt nyttigt.

 

En sak till är viktig att nämna. Initiativet StudentsOnly! En “klubb” för studenter där man bjuds in till gratis, eller kraftigt rabatterade arrangemang i regi av Det Kongelige Bibliotek. Kan vara föreläsningar, föreställningar eller andra arrangemang. En gång om året ordnar man ett kalas, där 2 500 studenter bjuds på en helafton på biblioteket. Brukar bli slutsålt på nolltid. Och kul. Enligt bibliotekschefen.