Ola Nylander vänder i GT på perspektiven kring nya Hisingsbron. Är det verkligen så självklart att dagens Göta Älvbro måste rivas, frågar Nylander som menar att pratet om dess dåliga tekniska skick är en myt – i själva verket kan bron, som trots allt har både bebyggelsehistoriska och arkitektoniska värden, stå länge till.
Nylander kastar istället in ett nytt alternativ i brodiskussionen: behåll den befintliga bron för kollektivtrafiken men riv extrafilerna på sidorna som gjort den både klumpigare och mer underhållskrävande. Bygg samtidigt en ny lågbro för bilar, cyklister och gående, parallellt med den existerande bron. Göteborg behöver fler broar, inte färre, slår Nylander fast och jämför med andra flodstäder med livlig sjöfart där broarna per kilometer flod är fler än i Göteborg. Vid den nya lågbron ges sjöfarten företräde och broöppningar förekommer utan schema.
Det är alltid en fröjd när någon vågar lyfta in förslag från helt nya vinklar in i debatter som kört djupt ner i givna hjulspår.
Knäckfrågan kring Hisingsbron är som bekant höjden, där regionen och den regionala sjöfarten respektive staden Göteborg har olika intressen. Ur regionens perspektiv vill man undvika att bron sänks och påtvingar vänertrafiken att passara vid schemalagda broöppningar. Det komplicerar transportplaneringen och skapar merkostnader (Ja vadårå invänder kritiker, det finns ju redan många andra lågbroar som sjöfarten passerar längs vägen till/från Vänern. Skillnaden är dock att Hisingsbron är ojämförligt mycket mer trafikerad med kollektivtrafik som kör efter tidtabell än övriga broar.)
Ur stadens och stadsplaneringens perspektiv är bron å andra sidan för hög för att möjliggöra smidiga rörelser mellan älvens två sidor, den blir därmed till en barriär för rörelser till fots och med cykel. Till det kommer att stora ramper behövs på ömse sidor, vilket äter upp landyta som istället kunde förtätas med stadskvarter.
Med Nylanders förslag kan ramperna krympas avsevärt, då den enda trafik som blir kvar på bron är buss och spårvagn. Det avgör saken för min del. Om olika alternativ ställs mot varandra är detta det förslag som får min röst – jag avskyr att riva grejer som fortfarande fungerar.
Min personliga åsikt som varandes Hisingsbo sedan 10 år är för övrigt den att jag uppskattar höjden på dagens bro. Visst är det en uppförsbacke när man ska in till stan med cykel, men det är också den enda gången på dagen då jag upplever starkt att jag bor på en ö och att jag bor i en hamnstad. Vyn från toppen av brospannet över pråmar, kranar, hustak, kajer, ut mot havets släta vita linje långt i väster och skogarnas sågiga gröna linje bortom Partille i öster, är värd ansträngningen att ta sig upp dit. Den dagliga upplevelsen skulle gå förlorad om jag anvisades till en lågbro. Trist tycker jag, men med Ola Nylanders förslag kunde båda möjligheterna finns kvar.