Nu blir det forskningspolitik! Karin Röding är statssekreterare hos forskningsminister Helen Knutsson. Hon börjar med att konstatera att klinisk och medicinsk forskning är något som både den nuvarande och den förra regeringen värdesätter högt.  Det finns överlag en bred tilltro i vårt land till att forskning är vägen framåt, även från befolkningen i stort. Det finns också ett stort stöd för att satsa mycket pengar på medicinsk forskning. Så därför satsas det nu mer på medicinsk forskning än någonsin tidigare. Det är bra.

Förra regeringen initierade det samarbete som gör att den här konferensen äger rum idag. En nationell infrastruktur för att samla resurser och kunskaper kring kliniska studier. Idén bakom Kliniska Studier Sverige är att en samordnad process för studieförfrågningar och andra stödfunktioner kan öka antalet kliniska studier som förläggs till Sverige i samarbete mellan företag och akademin. Vetenskapsrådet som tillsammans med sjukvårdsregionerna är huvudman, är en myndighet som sorterar under Utbildningsdepartementet.

Bioteknikutvecklingen går idag väldigt fort konstaterar Karin Röding (kolla exv. framtidsspaningen i vår omvärldsanalys för Sahlgrenska Life). Men om vi inte ser till att omsätta kunskapsutvecklingen i att vården tar till sig de allt bättre möjliga diagnostiska metoderna, medicinska teknik och nya behandlingar, då kommer de nya rönen inte komma patienterna till godo. Detta är ett stort problem. Translationen, hur ska den bli av?

Regeringens mål med den medicinska forskningen är att den ska bidra till att förändra hälso- och sjukvården. En av nycklarna till att åstadkomma det är samverkan (tjoho! eller bingo! eller vad det heter, jag förutspådde att det skulle nämnas otaliga gånger under dagen). Genom att upprätta nya kontaktytor mellan sektorerna kan vi se till att nya forskningsresultaten kommer hälso- sjukvården till del och genom nationell samverkan kan vi på bästa sätt utnyttja den samlade kompetens som landet besitter för att möta framtidens forskningsutmaningar.

I april tidigare i år antog riksdagen den forskningsproposition som regeringen lade fram hösten 2016: “Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Om det vore en militär operation skulle den heta Operation Tvärdisciplinär samverkan. För detta är vad forskningspolitiken kretsar kring. Tvärdisciplinär. Samverkan.

Forskningspropositionen identifierade tre centrala globala utmaningar som riksdagen ställt sig bakom, det finns alltså bred politisk enighet kring att kraftsamla Sveriges forskningsansträngningar alldeles extra kring dessa områden:

• Klimat
• Digitalisering
• Hälsa / lifescience

I området som omfattar hälsa och life science ingår satsningar på klinisk behandlingsforskning och åtgärder för att stötta ökad samverkan, såsom diagnoskopplade samverkansnätverk mellan hälso-och sjukvården, högskolor och näringsliv för att stimulera till samarbeten. Utöver detta nämner Karin Röding att kliniska studier behöver ett ändamålsenligt ramverk att verka inom. En översyn av etikprövningsorganisationen har också aviserats av regeringen.

Regeringen lobbar nu hårt för att få hit den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA (se föregående bloggpost) och har goda förhoppningar. Chanserna är goda. Svenska läkemedelsverket är det mest anlitade dito vid sidan av Storbritannien.