Information Commons vid the University of Sheffield är en separat byggnad uppförd 2007 i närheten av universitetsbibliotekets huvudbyggnad. Organisatoriskt är det en del av biblioteket, men också av universitetets IT service-avdelning. Denna samverkan är grunden i en samtida syn på information och blandning av olika media i studenter och forskares vardag. Fokus för IC är en ”integrated learning environment”, alltså en naturlig och lättillgänglig användning av olika källor, media och verktyg i studenternas lärmiljö.
IC är en sjuvåningsbyggnad med en skulpterad fasad i koppar och klinker. Ett fyra-vånings centralt atrium dominerar interiören som i övrigt utgörs av flexibla och generella öppna ytor. Byggnadens konstruktion med ett 500 mm installationsgolv, som egentligen är en gigantisk ventilationskanal, bidrar till denna flexibilitet. Eluttag i golven höll dock inte för den intensiva användningen och har nu ersatts av uttag på möbler och på vägg.
Man menar att en nyckel till att lyckas med byggnadens öppenhet och flexibilitet har varit en genomarbetad akustik- och belysningsstrategi. Mycket naturligt ljus flödar in på rätt ställen och kraven på det artificiella ljuset har hållits ner till endast 150 lux på allmänna ytor.
Den akustiska strategin baseras på behovet av både helt tysta och nya typer av friare stadsmiljöer. Man beslöt att avskärma de helt tysta platserna och ge dem en egen känsla och utseende. Övriga miljöer har ljudzonerats med enklare och mer flexibla lösningar och med lägre ljudkrav.
Studiemiljöer är varierade i ett brett utbud av ”micromiljöer”. Bokhyllor har placerats glest och är endast 5 hyllor höga, vilket ger en överblick och rymd trots zoneringen i mikromiljöerna.
Merparten av skyltningen är digital, in- och utpassager loggas och bokning av rum och andra resurser är digital. Vilket dels ger en bra flexibilitet, men man har också möjligheten att övervaka uttnyttjandegraden på olika funktionereller i olika zoner och via digitala tavlor också kommunicera denna data. Exempelvis tillgång lediga ‘grupprum med PC på plan 3’.
I brist på dokumenterad forskning på området (man kunde förstås ha pratat med sina grannar på Sheffield Hallam LRC som typ samtidigt höll på med en snarlik process) definierade projektet i arbetet med IC 9 st typer av studieplatser:
- Individuella studieplatser i öppen planlösning
- Tysta individuella studieplatser
- Grupparbetsplatser i öppen planlösning
- Grupparbetsplatser i halvöppen planlösning
- Informellt ”mjukt” sittande
- Grupprum
- ”Flexispace” med mobila möbler
- Lärosalar
- Cybercaféplatser
Senare har även tillkommit en tionde:
- Datorutrustade tysta individuella studieplatser
IC har också identifierat att behovet av studieplatser varierar under det akademiska året och upplåter delar av administrationens mötesplatser till studieplatser under tentamensveckor och motsvarande toppar. Man har också identifierat ett större behov av individuella platser än man förutspådde initialt. Man prövar därför nu att flexibelt bygga om delar av studiemiljön från grupparbetsplatser till enskilda tysta läsplatser några gånger om året för att balansera efterfrågan på specifika miljöer under olika delar av året.
En (enda) entré utgör gränssnittet mot omvärlden och byggnaden är bara öppen för universitetets studenter. Ingen samverkan med allmänhet sker i denna byggnad. I bibliotekets huvudbyggnad kan alla dock ta del av samlingarna.
En 200 kvm ”flexispace” på femte våningen är en speciell användarstyrd yta med mobila möbler och avgränsande skärmar.
I byggnaden har relativt sett lite pengar spenderats på inredningen och relativt sett mycket på byggnadens material med längre livslängd. Betong, trä, glas och metall dominerar och åldras med värdighet. Man har haft en mer kortsiktig syn på den lösa inredningen, ffa studieplatserna. En riktig prioritering kan man tycka, även om den säkerligen drevs lika mycket av att budgeten inte räckte hela vägen fram.
I planeringsarbetet inför IC var en svår fråga hur man skulle hantera den ständigt ökande samlingen av tryckt media. Det beslutades om en 0% tillväxtstrategi (för biblioteket som helhet) och mycket material gallrades ut (företrädelsevis tidskrifter) till förmån för digital media, scannad media och digitala databastjänster. Idag rymmer IC 110 000 volymer och det utgör 6 % av bibliotekets totala tryckta samlingar.
PS. Planeringen inför ytterligare ett Informations Commons med ytterligare 1000 studieplatser pågår just nu. I huvudsak upprepar man på vad man bedömer vara ett vinnande koncept, med tillägg av nya high tech media- och studiomiljöer och ytterligare fokus på flexibilitet.
