En stor robot på Universitetsbiblioteket i Limerick.

Facebook Twitter Pinterest

I vårt projekt för Universitetsbiblioteket vid Göteborgs universitet har ett projektgrupp besökt universitetsbiblioteket vid Limerick Universitet. På Irland alltså. En mycket intressant resa, med ett mycket specifikt fokus – bokroboten! Eller som det egentlgen heter: ASRS (Automated Storage and Retrieval System).


Tillbyggnaden är en utveckling av befintlig 60-talsstil och struktur.
 

Självklart uppvisades en del annat spännande, inte minst de studiemiljöer som roboten gett utrymme för istället för öppna samlingar. Intressant och bra det med, men det viktiga vid detta besök var att se och förstå hur biblioteket effektiviserat och moderniserat hanteringen av sina samlingar. Delger er här de viktigaste godbitarna från mötet.

 

Vi träffade en bred skara företrädare för olika delar av processen kring planering, projektering, upphandling, installation, driftsättning, och löpande användning. Tack Ciara, Caleb, Mary, Louise, Anne, Justine, Cora, Helen, Eric och Dave!

 

Den nya biblioteksdelen är en tillbyggnad till det tidigare biblioteket i en befintlig 60-tals byggnad. Tillbyggnaden planerades för redan 2006, men finanskrisen slog hårt mot Irland, och även om bygglov beviljades 2011 skulle det dröja till 2018 innan det nya biblioteket stod klart.

 

Under den tiden hann man fundera några varv till på vad man egentligen ville få ut av sitt nya bibliotek. Hur skulle man få plats med alla de studieplatser och annat som man ville prioritera? Samlingarna på 260 000 volymer skulle jo tvingas stå i kompaktarkiv för att få plats över huvud taget. Jo, man ville nu köpa in ett automatiserat höglager för en stor del av sina samlingar. En bokrobot. Eller en ASRS (Automated Storage and Retrieval System). Dels skulle man då få bättre koll på och access till sina samlingar. Och dels skulle men frigöra den dyrbara golvytan till miljöer för möten, studier, forskning och samverkan.

 

Eftersom man ogärna justerade i bygglovet (som på Irland tydligen mest avser fasadutformning) så ritade man helt enkelt om allt innanför fasaderna. In med böckerna i en 5x15x50 meter stor robot och in med olika miljöer för samverkan i resten av ytorna. Ungefär. Inte alla böcker dock. Utöver de 260 000 böcker man hade så samlade man in ca 250 000 böcker från andra filialer. Av dessa 510 000 böcker har hittills 160 000 böcker sorterats in i roboten, men kapaciteten i roboten är ca 500 000 böcker.

 



Ytor initialt avsedda för böcker kan nu nyttjas för möten, samverkan, studie- och forskningsplatser.

 

Man började med att sortera in de böcker som inte lånats ut de senaste 15 åren, därefter de som bara lånats ut en gång sedan 2011. Dessa volymer utgör de första 160 000 böcker som hittills finns i roboten. Det tar sin tid att fylla roboten. Förutom det enorma förarbete i form av gallring, rengöring, etikettering och registrering av böckerna inför laddandet så laddar man roboten med en hastighet om 2000 böcker per dag. Man anställde en grupp ansvarsfulla studenter som genomförde stora delar av det arbetet.

 

En notering från besöket i Limerick är att man inte kan använda roboten för beställning ur det robotiserade samlingarna samtidigt som roboten fylls på. Man bör alltså helst fylla på lejonparten av sina samlingar innan man öppnar för tillgänglighet ur roboten.

 

Limericks bokrobot rymmer ca 500 000 volymer.

 

Roboten är egentligen ett gaska traditionellt höglager som vanligtvis förekommer i tillverknings- och livsmedelsindustri. Men med skillnaden att objekten i lagret ska lånas både in och ut samt systemintegreras med ett biblioteksdatasysten, vilket tydligen är en lite stökig mjukvaruutmaning. Men själva förvaringen sker i ganska enkla plåtlådor som hanteras ungefär som lastpallar av roboten.

 

Lådorna tillverkades i tre standardstorlekar för att härbärgera de vanligaste bokhöjderna.

 


Robotens arbetsstationer bör placeras nära personal och infodiskar i biblioteket.

 

Man är nöjd med sin robot, men man önskar att man hade placerat robotens arbetsstationer i direkt anslutning till bibliotekariernas infopunkter så att accessen till roboten kunnat bli ännu bättre. Idag är det en bra bit att promenera och dessutom på ett annan våningsplan. Det hade kunnat möjliggöra att allt kunde stoppats in i roboten. Nu är det förmodligen bara de lite mer lågfrekventa samlingarna som kommer placeras i den. På andra platser (tex Hunt University, USA) så har i princip allt stoppats in i en robot.

 


De tekniker som arbetar med roboten behöver återkommande arbetsmiljöutbildning i ’arbete på hög höjd’ och ’räddningsarbete på hög höjd’.

 

Limerick är den första ASRS:n i Europa. Tidigare finns exempel från USA och Australien, men i Limerick har man anpassat systemet till alla europeiska regelverk såsom FEM-regler, ERF- regler (European Racking Federation), EN-standarder samt EU:s maskin- och hissdirektiv. Limericks robot omfattar alltså bara 500 000 böcker, men är ändå ett för Sverige och Göteborgs Universitet direkt tillämpbart exempel.

I Limerick är robotens hastighet inställd på ca 60% för att öka driftsäkerhet och livslängd.