Vakna 05:30. Världens minsta och skumpigaste flyg till Borlänge. Taxi till Falun. Vad finns här då? Jo, Högskolan i Dalarnas nya biblioteks- och entrébyggnad. Nybyggt 2014 efter en tävlingsvinst av Adept Architects. Och så Kurt Byström, bibliotekets projektledare och Hans Danelid, tf bibliotekschef som guidar oss runt.

 

Byggnaden är en av referenserna i den omvärldsanalys som inobi gjort i Projekt Framtidens bibliotek för Göteborgs Universitet. Läs gärna om objektet i denna. Projektet finns även publicerat i olika former, bl a i A10 och på Archdaily (bra bilder).

 

 

Jo, visst är detta ett mindre projekt i glesbygd, men de flesta frågeställningar som behandlats i Falun är relevanta och aktuella även för oss. Och de frågeställningar vi har Campus Näckrosen har på olika sätt berörts i Falun. Som i alla biblioteksprojekt har processen varit lång och stött på många motgångar. Men resultatet är intressant. En liten pärla faktiskt.

 

Viktigaste lärdomar från besöket:

 

1. Här vill man inte kallas sig Media Center, Learning Lab, Information Common eller liknande. Man är det nya ’biblioteket’ och biblioteksbegreppet tål att utvecklas utan att behöva speciella benämningar. Ja, man jobbar med e-litteratur, utvecklar studiemiljön och är en arena för samverkan. Men allt det är inkluderat i en modern tolkning av biblioteksbegreppet. Vettigt.

 

2. Samarbetet med duon från Adept Architects lyfts fram som väldigt viktigt för bibliotekets lyckade utformning. Adept kommunicerade lyhört och professionellt med bibliotekets projektgrupp och hade därtill ansvaret för utformningen även avseende inredning. Viktigt.

 

3. Ge inte upp. Se till att biblioteket är representerat i alla organ, utskott, arbetsgrupper och projekteringssammanhang under projektets gång. Lätt att någon viktig funktion går i stöpet om helheten inte kan bäras fram till färdigt byggt resultat. I Falun har man fått kämpa och det var det värt.

 

Vi har som sagt beskrivit projektet i vår omvärldsanalys men lite kan kanske ändå tilläggas så här i samband med ett platsbesök:

 

Arena

 

Biblioteket är uppbyggt kring en amfiteaterliknande arena som också är byggnadens hjärta och nav. All orientering utgår från arenan. Viktigast är kanske det massiva intresse av att nyttja arenan som visade sig finnas. Både från högskolans utbildning, forskning och studenter. Även föreningar, kulturgrupper, företag mm vill nyttja arenan och en policyutveckling pågår för att hantera vilka som egentligen är välkomna. En smärre succé således.

 

 

Men akustiken är inte optimal och förbättringsåtgärder ska genomföras. En kritisk besökare noterar också att arenan är relativt statisk i sin karaktär, storlek och utformning. Också att den utgör stommen i byggnadens idémässiga utformning bidrar till att den är just statisk.

 

 

Arenan är ständigt närvarande i biblioteket. Var du än befinner dig har du en relation till arenan i form av ljud, ljus, siktlinjer eller annan kommunikation.

 

 

Entré och omvärld

 

Biblioteksbyggnaden är också den nya campusentrén. Vissa organisatoriska svårigheter har betytt att man trots det inte fullt ut samordnat bibliotekets entré med högskolans entré. Info- och entréfunktioner ligger som ett pärlband genom biblioteket, från det lilla caféet direkt i biblioteksentrén, via infopunkter i arenan till passagen med högskolans reception som första funktion när biblioteket passerats.

 

 

Infodiskarna är omsorgsfullt placerade lagom långt in i biblioteket och lagom centralt på arenan för att vara maximalt nyttiga och tillgängliga. Personalen har en något bullrig arbetsmiljö i disken. Många frågor slussas vidare in till campus-receptionen eller till bibliotekets personal för djupare handledning.

 

 

Lärmiljöer

 

Arenan är en lärmiljö i sig när den inte nyttjas för något event, men merparten av enskilda platser, grupparbetsplatser, grupprum, tysta rum etc ligger några steg utanför arenan. Man har uppnått en mycket bred variation i utbudet av lärmiljö och har i biblioteket 400 studieplatser till sina 18 000 studenter, varav hela 11 000 är nät-studenter (!) och alltså inte finns på plats på campus.

 

 

 

Programmets tysta läsesal delades upp i två mindre tysta läsesalar föra att bidra till denna variation. 10 av de 18 grupprummen har utrustats med stora bildskärmar för samarbete (och nät-samarbete).

 

I utbudet av lärmiljöer ryms också bl a ett mediarum, som möjliggör gemensamt lyssnande och tittande på media-material ur samlingarna samt på inlånat eller streamat material.

 

 

Exponering och bokförvaring

 

Mängden samlingar är inte så omfattande. Och mängden i arkiv är ganska minimal. Alla samlingar får plats i de öppna bokhyllor som utgör innerväggar. Alla innerväggar är bokhyllor. Men stor energi har också lagts på att tillgängliggöra det elektroniska materialet. Displayer erbjuder aktuella e-titlar inom olika ämnesområden.

 

 

En kul detalj är de flyttbara skyltar som styr sorteringen. Design by Adept i finstämt samarbete med bibliotekets projektgrupp, precis som allt annat i biblioteket – rumsligheter, material och inredning.

 

 

Kontorsmiljöer

 

I planeringen av biblioteket var det beslutat att kontorsplatser skulle placeras i en intilliggande byggnadskropp. När man sent i processen fick möjlighet att flytta in delar av kontorsplatserna i huvudbyggnaden blev det en mycket traditionell och i sammanhanget något märklig cellkontorslösning.

 

Och nu för dig som tycker att det är svårt att hitta foton från projektet. Håll till godo:

 

 

Lärkträ

 

 

 

Rastret “reflekterar omgivningen”, tjänar som solskydd men är framförallt en konstnärlig utsmyckning av Jeppe Hein.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tysta rum (2 st) är markerade med en orange kulör.

 

 

 

Wc är en färgklick.

 

Next Generation Learning

 

Dessutom så har man på Högskolan i Dalarna satsat på utveckling av ett NGL-centrum (Next Generation Learning). Det ”… handlar om pedagogik som utvecklar teknik och hur vi på ett innovativt sätt kan utnyttja de möjligheter som dagens teknik ger för att
möta pedagogiska utmaningar.” Naturligtvis mycket intressant för en högskola en bit från storstaden och med intresse i att utveckla sin distansundervisning. Eller nät-undervisning som man säger här. För i stor utsträckning är man personligare och närmare sina nät-studenter än sina campus-studenter.

 

Vi träffade Ragnar Olafsson, Utvecklingsansvarig digitala lärmiljöer, som beskriver hur personal på NGL-centrum har dubbelkompetenser inom både pedagogik och teknik. Man jobbar för att för nät-studenterna tillgängliggöra allt som campusstudenterna har tillgång till.

 

 

Högskolan i Dalarna har 70% nät-studenter. NGL-centrum har utvecklat egna verktyg och portaler för den samverkan, streaming och seminarieverksamhet som bedrivs. Förebilden för den nätbaserade utbildningen har varit den vanliga fysiska. Allt ska vara lika lätt och intuitivt. Ingen särskild ny pedagogik ska krävas. Ingen teknisk kunskap ska egentligen heller krävas. NGL-centrum tar hand om tekniken, användaren ska jobba intuitivt. Utmaningen är inte pedagogiken, utan att överbrygga avståndet. Det är det tekniken ska göra.

 

 

På högskolan har man 10 salar utrustade med utrustning och programvara för streaming. Med dessa producerar lärare och föreläsare ca 2 500 streamade föreläsningar/år. Dessa är tillgängliga för alla. Med besöksinloggning är det möjligt att delta i streamade event så väl som sparade. Man kan också delta i livechat även som besökare. Detta sänker trösklarna till högskolan och ger bra PR.