Blogg

Det här är Inobis gemensamma företagsblogg. Här skriver vi om arkitektur, samhällsbyggnad och våra pågående projekt. Fokus ligger på social och ekologisk hållbarhet och innovationsarbete.

5 personliga tips om digitala möten

Facebook Twitter Pinterest

Många av oss har med anledning av Coronaviruset den senaste veckan kastats in i digitala möten, som deltagare eller som mötesledare. Det är lätt hänt att känna sig oförberedd, sakna de rätta tekniska redskapen, kompetensen eller helt enkelt självförtroendet. Men se det som en möjlighet. Framtiden är digital, i alla fall i högre utsträckning än idag. Med de redskap de flesta av oss redan har tillgängliga, kombinerat med lite basal mötesteknik, så kommer vi långt. Men jag har noterat att det finns några enkla saker att tänka lite särskilt på i denna nya sociala och digitala kontext.

 

 

Visst är själva valet av digitalt redskap av betydelse, men din organisation kan ha gjort valet åt dig redan, eller så deltar du i någon annan organisations val av programvara, så det är inte det jag vill fokusera på här. Dessutom innehåller de flesta redskap liknande möjligheter till ljud, bild, skärmdelning, chat, presentation, dokumentation osv. Men självklart är det viktigt att se till att vara förberedd genom att ha installerat rätt programvara och att ha öppnat den. Testkör! Har du aldrig deltagit i ett digitalt möte så börja med en kollega, din mamma eller ditt husdjur. Har du tittat igenom de mest grundläggande funktionerna, delat skärm med din hund och låtit hunden muta sin mikrofon så har du kommit långt med din tekniska möteskompetens.

 

Och liksom i alla fysiska möten så blir allt mycket bättre om det för mötet finns en agenda, ett syfte, en start- och en sluttid, att mötesledaren distribuerat mötesunderlag, att rätt deltagare är kallade, att dessa kommer till utsatt tid och under mötet är fysiskt och mentalt närvarande och i förväg har tagit del av mötesunderlaget, att mötesledaren ger de närvarande utrymme, ser till att de håller sig till agendan, att beslut noteras och att mötet avslutas till utsatt tid. Även om detta är varken nytt eller komplicerat så verkar det ändå vara nästan omöjligt för en del av oss att klara av det. Men det gäller alla möten, inte bara digitala, så det är inte heller det jag vill fokusera på här.  

 

Men vad är då viktigt att tänka på när vi nu tvingas (eller får möjlighet) att delta i och leda digitala möten? När vi kastas in i en ny dimension utan att videkonferensrummet hunnit byggas klart eller att utredningen om rätt programvara slussats genom sega beslutsprocesser? Här följer några enkla, konkreta och personliga tips för dig som känner dig digitalt mötesobekväm:

 

1. Bekanta dig med det digitala redskapet

Om mötet ska ske i en digital mötesmiljö som är ny för dig, så ladda ner programvaran i god tid och testa att koppla upp dig mot någon. Testa kameran, ljudet, att dela skärm, muta mikrofonen osv. Ska du sitta i ett videokonferensrum ska du självklart helst göra dina tester i denna miljö. Efter hand kan du levla up genom att titta igenom någon tutorial om någon särskild funktion du vill lära dig mer om.

 

2. Kameran ska vara på

Se till att du och alla andra har kameran på! Kvaliteten på mötet ökar avsevärt om du omedelbart kan koppla någons röst och tonfall till dennes ansiktsuttryck och gester. Med bra videolänk och alla kameror påslagna ges det digitala mötet nära nog det fysiska mötets kvaliteter i detta avseende. Utan bild, eller i värsta fall om endast vissa deltagare har kameran på, skapas en obalanserad dynamik som gör de flesta obekväma. Vill du inte synas i pyjamas så ta på dig något annat.

 

3. Delgrupperingar ska också synas

Om det digitala mötet sker med grupper av deltagare samlade vid på en plats så är det att föredra att detta sker i ett videokonferensrum med lite mer påkostad utrustning och bildkvalitet, men även om detta inte är möjligt så är det fortfarande viktigt att placera kameran så att alla deltagare syns. Det blir i dessa fall ännu viktigare att vara noggrann med nästa tips om presentationsrunda för att det ska bli begripligt för alla vilka som deltar i mötet.

 

4. Låt alla presentera sig

I det digitala mötet är det av ännu större vikt än i det analoga mötet att samtliga deltagare ges utrymme att säga några ord inledningsvis och presentera sig med namn, vilken organisation man företräder och vilken roll man har på mötet. På detta sätt ges alla deltagare en möjlighet att koppla ihop deltagarnas röster, ansikten och roller i den nya digitala möteskontexten, men också en smidig kontroll av att ljud och bild fungerar som de ska.

 

5. Upprepa besluten

Risken för missuppfattningar och därmed vikten av struktur samt att en mötesledare håller mötet till agendan ökar också i det digitala mötet. Det är lätt att råka avbryta varandra eller att några hamnar helt utanför dialogen om inte en mötesledare ser till att alla ges utrymme att både tala till punkt och att komma till tals. Men viktigast är att skapa tydlighet med vad mötet egentligen beslutar. Mötesledaren bör formulera enkla och konkreta beslutsfrågor och låta alla uttala sig med enkla och konkreta svar. Mötesledaren får sedan också gärna upprepa det som beslutats så att detta omgående kommer alla till del och förs till noteringarna.

 

Superlätt och egentligen inga konstigheter. Lycka till! Vi lär ses digitalt!

 

Inobi stöttar cancerfonden i kampen mot cancer

Facebook Twitter Pinterest


Inobi stöttar även julen 2018 cancerfonden med en gåva. Här kan man läsa mer om de projekt Cancerfonden finansierar i arbetet mot cancer. Sedan Cancerfonden grundades 1951 har fonden delat ut drygt 10 miljarder kronor till svensk cancerforskning.
 

Vår egen insats är betydligt mindre, men vi tror oss bidra på åtminstone ett litet hörn till att bekämpa cancer och andra sjukdomar, genom vårt arbete med produktionsmiljöer för läkemedelsproducenter och tillsammans med Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetsjukhuset kring framtidens forsknings- och utbildningsmiljöer för livsvetenskapen.
 

Läs mer om det här:

Uddevalla arkitekturpris 2018 till Fritidshus Ranneberg

Facebook Twitter Pinterest

Fritidshus Ranneberg (Ranneberg 1:48) har tilldelats Uddevalla kommuns arkitekturpris för 2018. Huset ritades av Inobi 2016 på uppdrag av ägarna Per och Hans Brattberg och uppfördes under 2017-2018 av Sunningens Bygg. Involverade på Inobi var Fredrik Rosenhall (ansvarig) och Therese Wallström (handläggande).

 

I detta projekt skapade vi förutsättningarna från början. Den initiala utmaningen handlade om att stycka av en ny tomt från en strandfastighet belägen på en udde med havet på tre sidor. För att möjliggöra detta presenterade vi ett skisskoncept på ett lågmält enplanshus, som vann kommunens gillande och fick en strandskyddsdispens. Relationen mellan fastighetens befintliga sekelskifteshus och det nya huset underströks genom att skapa en gårdsbildning mot vägen mellan huvudbyggnad, förrådsbyggnad och terrasser. Vi lade stor vikt vid höjdsättning och anpassning av de utfyllnader som krävdes för ett fungerande översvämningsskydd så att dessa harmonierade och anslöt väl till tomtens naturliga höjdpartier.

 

 

Själva byggnaden är utformad för ett sammanboende mellan två familjer under sommaren, med avskilda sovavdelningar, gemensamt kök-vardagsrum samt ett i en sinnrik form med utblickar åt flera håll.

 

Samhällsbyggnadsnämndens motivering lyder:

 

”Utblickar och rumsligheter med en i det närmaste poetisk känsla och ödmjukhet inför den plats man valt präglar detta naturnära fritidshus. Byggnaden håller låg profil i landskapet men är uppseendeväckande väl uttänkt i sina sammansatta volymer som bildar vackra rum både ute och inne. Här blickar man inte bara ut över havet och naturen, man är en del av den.”

En stor robot på Universitetsbiblioteket i Limerick.

Facebook Twitter Pinterest

I vårt projekt för Universitetsbiblioteket vid Göteborgs universitet har ett projektgrupp besökt universitetsbiblioteket vid Limerick Universitet. På Irland alltså. En mycket intressant resa, med ett mycket specifikt fokus – bokroboten! Eller som det egentlgen heter: ASRS (Automated Storage and Retrieval System).


Tillbyggnaden är en utveckling av befintlig 60-talsstil och struktur.
 

Självklart uppvisades en del annat spännande, inte minst de studiemiljöer som roboten gett utrymme för istället för öppna samlingar. Intressant och bra det med, men det viktiga vid detta besök var att se och förstå hur biblioteket effektiviserat och moderniserat hanteringen av sina samlingar. Delger er här de viktigaste godbitarna från mötet.

 

Vi träffade en bred skara företrädare för olika delar av processen kring planering, projektering, upphandling, installation, driftsättning, och löpande användning. Tack Ciara, Caleb, Mary, Louise, Anne, Justine, Cora, Helen, Eric och Dave!

 

Den nya biblioteksdelen är en tillbyggnad till det tidigare biblioteket i en befintlig 60-tals byggnad. Tillbyggnaden planerades för redan 2006, men finanskrisen slog hårt mot Irland, och även om bygglov beviljades 2011 skulle det dröja till 2018 innan det nya biblioteket stod klart.

 

Under den tiden hann man fundera några varv till på vad man egentligen ville få ut av sitt nya bibliotek. Hur skulle man få plats med alla de studieplatser och annat som man ville prioritera? Samlingarna på 260 000 volymer skulle jo tvingas stå i kompaktarkiv för att få plats över huvud taget. Jo, man ville nu köpa in ett automatiserat höglager för en stor del av sina samlingar. En bokrobot. Eller en ASRS (Automated Storage and Retrieval System). Dels skulle man då få bättre koll på och access till sina samlingar. Och dels skulle men frigöra den dyrbara golvytan till miljöer för möten, studier, forskning och samverkan.

 

Eftersom man ogärna justerade i bygglovet (som på Irland tydligen mest avser fasadutformning) så ritade man helt enkelt om allt innanför fasaderna. In med böckerna i en 5x15x50 meter stor robot och in med olika miljöer för samverkan i resten av ytorna. Ungefär. Inte alla böcker dock. Utöver de 260 000 böcker man hade så samlade man in ca 250 000 böcker från andra filialer. Av dessa 510 000 böcker har hittills 160 000 böcker sorterats in i roboten, men kapaciteten i roboten är ca 500 000 böcker.

 



Ytor initialt avsedda för böcker kan nu nyttjas för möten, samverkan, studie- och forskningsplatser.

 

Man började med att sortera in de böcker som inte lånats ut de senaste 15 åren, därefter de som bara lånats ut en gång sedan 2011. Dessa volymer utgör de första 160 000 böcker som hittills finns i roboten. Det tar sin tid att fylla roboten. Förutom det enorma förarbete i form av gallring, rengöring, etikettering och registrering av böckerna inför laddandet så laddar man roboten med en hastighet om 2000 böcker per dag. Man anställde en grupp ansvarsfulla studenter som genomförde stora delar av det arbetet.

 

En notering från besöket i Limerick är att man inte kan använda roboten för beställning ur det robotiserade samlingarna samtidigt som roboten fylls på. Man bör alltså helst fylla på lejonparten av sina samlingar innan man öppnar för tillgänglighet ur roboten.

 

Limericks bokrobot rymmer ca 500 000 volymer.

 

Roboten är egentligen ett gaska traditionellt höglager som vanligtvis förekommer i tillverknings- och livsmedelsindustri. Men med skillnaden att objekten i lagret ska lånas både in och ut samt systemintegreras med ett biblioteksdatasysten, vilket tydligen är en lite stökig mjukvaruutmaning. Men själva förvaringen sker i ganska enkla plåtlådor som hanteras ungefär som lastpallar av roboten.

 

Lådorna tillverkades i tre standardstorlekar för att härbärgera de vanligaste bokhöjderna.

 


Robotens arbetsstationer bör placeras nära personal och infodiskar i biblioteket.

 

Man är nöjd med sin robot, men man önskar att man hade placerat robotens arbetsstationer i direkt anslutning till bibliotekariernas infopunkter så att accessen till roboten kunnat bli ännu bättre. Idag är det en bra bit att promenera och dessutom på ett annan våningsplan. Det hade kunnat möjliggöra att allt kunde stoppats in i roboten. Nu är det förmodligen bara de lite mer lågfrekventa samlingarna som kommer placeras i den. På andra platser (tex Hunt University, USA) så har i princip allt stoppats in i en robot.

 


De tekniker som arbetar med roboten behöver återkommande arbetsmiljöutbildning i ’arbete på hög höjd’ och ’räddningsarbete på hög höjd’.

 

Limerick är den första ASRS:n i Europa. Tidigare finns exempel från USA och Australien, men i Limerick har man anpassat systemet till alla europeiska regelverk såsom FEM-regler, ERF- regler (European Racking Federation), EN-standarder samt EU:s maskin- och hissdirektiv. Limericks robot omfattar alltså bara 500 000 böcker, men är ändå ett för Sverige och Göteborgs Universitet direkt tillämpbart exempel.

I Limerick är robotens hastighet inställd på ca 60% för att öka driftsäkerhet och livslängd.

Inobi gör Backaplans Kulturhus till en gränsöverskridande mötesplats

Facebook Twitter Pinterest

Inobi har fått uppdraget att genomföra en fördjupad förstudie för det planerade Kulturhus Backaplan. Uppdraget innebär att vi omsätter mötesplatsanalys och interstrukturkartläggning som verktyg för att påvisa hur den fysiska miljön i och runt det blivande kulturhuset bör utformas för att främja möten mellan människor.

– Vi är extra glada att ha fått det här uppdraget eftersom beställaren anlitar oss med anledning av vår metod för att analysera och bygga starka mötesplatser. Vi har stor erfarenhet av att bedriva förstudier och genomföra utredningar inför program på uppdrag av akademi, vård och näringsliv. I detta uppdraget förenar vi den erfarenheten med vår metod för mötesplatsanalys, för att lägga en stabil grund till ett kulturhus där sociala värden och brukarbehov står i centrum, det säger Erik Berg, arkitekt och mötesplatsexpert på Inobi.

– Kultursektorn ska bära många olika funktioner idag och kulturens arenor ska göra det möjligt för olika grupper att mötas i vardagen. Förväntningarna på Kulturhus Backaplan från staden är höga. När kulturhuset är färdig kommer detta vara Göteborgs mest centrala öppna kulturarena i ett komplext sammanhang där enormt många andra byggprojekt ska ske samtidigt när hela Backaplan omvandlas från handelsområde till kvartersstad. Just därför är det angeläget att tidigt i arbetet förmå lyfta in brukarperspektivet, från alla olika grupper, så att byggnaden och dess omgivning motsvarar de behov som finns både på kort och längre sikt , det säger Pernilla Ottosson, projektledare på Inobi.

Projektledare är Pernilla Ottosson och mötesplatsexpert är Erik Berg. Medverkande i uppdraget är även Veronica Aspvall, Tove Wennberg, Martin Livian, Fredrik Rosenhall och Andreas Eklöf. Uppdragsgivare är Göteborgs stad, Sektor Samhälle och Kultur i Lundby SDF.

Uppdragets genomförande kommer att kunna följas på bloggen https://kulturhus.inobi.se/

– Detta med öppna projektbloggar är något vi börjat använda i allt fler projekt och vi märker att våra kunder uppskattar möjligheten att både följa pågående arbete och att även spela in synpunkter den vägen, det säger Andreas Eklöf, Inobis vd.