Universitetsbiblioteksarkitekturskonferens. Sug på det ordet en stund. 42 bokstäver. Inte illa hur dynamiskt man kan misshandla det svenska språket. Biblioteksnörderi. Denna gång i Finland. Helsiniki. Senast, 2012, var vi i Prag, från vilken man kan hitta avtryck på vår blogg.
Programmet började igår med besök på flera olika bibliotek i och runt Helsingfors, en rapport från den övning går att läsa här. Förmiddagen idag var också avsatt för studiebesök, men idag valde man ett objekt och vi gick till Musikhuset, en rapport från det besöket kommer här på bloggen. Så nu är vi insuttna i Helsingfors universitets lilla aula, på fjärde våningen i en interiört lätt sovjetstyle byggnad mitt i centrala stan (på tal om stadsintegrerade campus som vi har rapporterat om bl.a. här, så kan man absolut se detta som ytterligare ett exempel.
Helsingfors universitet, det är alltså universitetet till höger
Registrering. Hej och välkommen från Ulrich, ordföranden för Liber LAG, och universitets rektor, professor Jukka Kola (o plötsligt flyter 80-talets alla dåliga skämt om finnar upp, ni vet Hakkihällinen och Maskihallonen – men så är jag ju en väldigt enkel person). Professor Kola konkluderar i sitt öppningsanförande att, förutom det vanliga om konkurrens, globalisering, MOOC, att ur hans perspektiv så ska universitetsbiblioteket svara mot universitets behov när de försöker svara mot samhällets behov. Utmaning när man utvecklar biblioteksmiljöer handlar alltså om att förstå samhällets nuvarande och kommande behov, både ur individens och
Innovative interdisciplinary design for learning spaces
[Editors note, det blev lite mycket text, men det finns en länk till en jättespännande video längst ner, och för att förstå den så måste du liksom läsa texten dessförinnan.]
Okej, det här kan bli spännande. Kirsti Lonka (professor, specialiserad på lärandets psykologi) ska prata om lärmiljöer. Hennes utgångspunkt är från Lärarakademin vid Helsingfors universitet. Klipper lite från hemsidan:
”Helsingfors Universitets Lärarakademin är ett nätverk för lärare som på många sätt använt sin tid och sina resurser att utveckla undervisningen. Lärarakademin är även universitetssamfundets erkänsla för lärarens pedagogiska skicklighet. Att bil utsedd till ledamot i Lärarakademin är ett viktigt bevis på lärarens pedagogiska meriter och vetenskapliga förhållningssätt till undervisning.”
Och kan konkluderar att det är en klubb för lärare som är särskilt intresserad av lärandets nobla konst.
Okej, se det som en bakgrund till hennes nuvarande forskning, som nu även inkluderar den fysiska platsen där lärandet ska äga rum. En av de saker hon studerat i sin forskning är när, i vilken situation, universitetsstudenter upplever Flow – dvs. när de känner sig stimulerade och smarta, när de lär som bäst. Föga förvånande är det inte i den klassiska katedralsundervisningssituationen, utan det sker i smågrupper och på bibliotek! Och det är egentligen inte så konstigt. Universitetssystemet är i sin uppbyggnad väldigt individualistiskt. Detta möter dock den uppväxande generationen dåligt, eftersom lärandet alltmer är sociala distribuerade processer, man ser andra studenter som medspelare, snarare än som konkurrenter. De givna fysiska och för den delen även digitala ramverken begränsar (eller möjliggör) för oss att kommunicera och därigenom att lära.
Kirsti Lonka menar att vi måste minska glappet mellan de uppväxande generationen, s.k. ”digital natives” (per definition är dagens studenter dignatives, då de är födda kring 1990 (eller senare) och använder ICT som ett integrerat verktyg i vardagslivet) och lärarnas klassiska angreppssätt för att undervisa/lära ut, samt att de är Digital immigrants, dvs använder ICT bristfälligt och som externa verktyg (”för att lägga upp en film på Facebook måste jag ju kopiera bilden från kameran till datorn, men först måste jag starta den och den står ju där hemma och sen kan jag logga in på internet och sen på facebook och sen… och det orkar man ju inte”). Skolan är idag som ett flygplan; man ska spänn fast sig, stäng av alla elektroniska apparater och förhoppningsvis når man resans mål efter några år.
Så de frågor Lonka och hennes kollegor brottas med är hur ska vi sätta studenterna i centrum av lärprocessen, och vilken typ av social lärandeform vill vi ska äga rum? Och här krockar lärarnas klassiska synsätt med studenternas mer integrerade approach. För att slippa skriva så mycket så tror jag att nedanstående listning, som jag inte ger mig på att översätta, förklarar utmaningen tämligen bra:
| Diginatives practices | Educational practices |
| Flexible use of digimedia | Traditional media |
| Multi tasking | Linear and sequential |
| Intellectual ICT | Pure mental performance |
| Internet searches | Limited textbook content |
| Working on screen | Paper and pencil |
| Making and sharing in groups | Individual performance |
| Extended Networks | Closed classroom community |
| Knowledge creation | Knowledge transmission |
(I parentes sagt så har Lonka träffat på studenter som fått problem, inflammationer, i axlar och händer efter att ha gjort examinationer där de får skriva för hand.)
Från ord till handling
Med ovanstående kunskap har Helsingfors universitet gjort ett fullskaleförsök kallat Minerva plaza, där man försökt att skapa en dynamisk fysisk miljö för lärande och kunskapsöverföring. Det är ett learning center där man enkelt kan omorganisera den sociala interaktionen. Lonka kallar det för en Blending learning environment som kombinerar fysiska, virtuella, sociala, mobila och mentala lärandeplatser – ett lärande som ska gå långt utanför klassrummet.
Fysiskt är Minerva plaza ett rum, flera våningar högt, med möbler som inbjuder till ommöblering. Kring det öppna rummet finns mindre grupprum, och på andra sidan korridoren ligger fakultetsbiblioteket. Denna blandade miljö utgör den fysiska plattformen för att prova nya lärmetoder, och nedanstående Time-lapse beskriver användandet på ett talande sätt (i varje fall inom vad som är synligt, dvs. hur studenterna grupperas, i vilka grupper de arbetar och att de har med sig datorer/läsplattor och använder dessa som ett tillägg till det arbete de gör på plats):
MINERVA PLAZA TIME-LAPSE VIDEO from Faculty of Behavioural Sciences on Vimeo.
